Elinstallation och service

Vi på ABJ NetCom har kompetens och resurser att utföra alla typer av installations- och serviceuppdrag. Samtliga installatörer har lång erfarenhet av både stark- och svagströmsinstallationer.

tele-data-1

El-, tele- och datanätsinstallationer

Vi utför alla typer av el-, tele och datanätsinstallationeroch arbetar såväl inom industri och kontor som i privata hem. Vi utför nybyggnation, service, reparation, om- och tillbyggnad (ROT).

Fibernät

Kräver framtiden fiber?

Ett certifierat nät ligger helt rätt i tiden för att kunna bidra med kvalitet och kompetens vid utbyggnaden av den gryende massmarknaden på FTTH-området. Långdistansnäten är i de flesta fall på plats och områdesnäten är under uppbyggnad, det som nu fattas är anslutningsnäten.
Många undersökningar visar att kostnaden idag för att anlägga ett fibernät (100 Mbit/s) är av samma storleksordning som för kopparbaserade nät med samma prestanda. Ett FTTH-nät är dessutom den enda nätstruktur som med säkerhet kan erbjuda den kapacitet som dagens och framtidens bredbandstjänster behöver. Affärsmodellen för att slutligen få in fiber i hemmen håller på att stabiliseras och bli konkurrenskraftig.

fiberMen det viktigaste av allt är att kunderna kräver mer bandbredd och hastighet än vad som erbjuds med till exempel xDSL teknik. De verkligt bredbandskrävande tjänsterna väntar bakom hörnet, t ex HDTV som särskilt kommer att driva upp behovet av bandbredd! Det som saknas idag är accessnät byggt med fiber. När det är utbyggt och upptänt med lysande förbindelser kommer vi att få tjänster som vi idag faktiskt har svårt att föreställa oss.


ABJ NetCom AB har lång erfarenhet av planering och byggnation av fiberoptiska nät ända ut till slutanvändaren och vi tar ansvar för att så väl produkter som den tekniska lösningen är långsiktig och håller en hög kvalitet.



Blåsfiber

Blåsfiber, är det framtiden?

 

Överlägsen kapacitet, lång livslängd och möjlighet att växa i takt med användarens behov gör blåsfiber till det bästa valet för alla typer av nätverk. 
Vi arbetar med flera olika fabrikat varav Ericsson är ett.
Ericsson kompletterar nu Ribbonet med Micronet! Ribbonet är ett helt koncept för installation av fibernät till och i alla typer av byggnader (accessnät). Micronet tar flexibiliteten i fiberblåsningstekniken ett steg längre in i stadsnätet.

Microkabelns minimala diameter möjliggör installation av ett stort antal fiber även i mycket små kanalisationer. En Microkabel kan innehålla upp till 72 fiber med en ytterdiameter på endast 4mm.Ribbonet och Micronet medger lägsta möjliga investeringskostnad utan att begränsa framtida expansionsmöjligheter.

               

Kanalisation för såväl Ribbonet som Micronet finns i kabelkonstruktioner med typ 1, 2, 4, 7, 12, 19 eller 24 rör för inomhus-, utomhus- och för direkt förläggning i mark. Även kabelkonstruktioner med kombinationer av Ribbonet och Micronet rör kan erbjudas.
Ribbonet med det enkla patenterade pistol-liknande verktyget förenklar installationen av blåsfiber väsentligt jämfört med traditionella fiberblåsningstekniker. Installation upp till cirka 100 meter görs mycket enkelt utan luft. Munstycket på sidan av verktyget
erbjuder möjlighet att koppla till tryckluft och därmed blåsa 100 meter fiber per minut i upp till 1 km i taget.

                             

Sitter Du och projekterar eller letar efter en smidig, ekonomisk och framtidssäker lösning?
Kontakta oss så kan vi hjälpa er att ta fram förslag och teknisk lösning!
 

Vad är bredband

Sitter Du och projekterar eller letar efter en smidig, ekonomisk och framtidssäker lösning?
Kontakta oss så kan vi hjälpa er att ta fram förslag och teknisk lösning!

Begreppet bredband har idag blivit synonymt med tillgång till Internet med hög hastighet. Ursprungligen handlar det om en definition på en teknik för överföring av signaler med stor bandbredd utan någon specifik angivelse av hastigheten.
Det är lite svindlande att tänka sig att den kapacitet många har via sin privata bredbandsanslutning är lika stor som hela Sveriges telefoninät hade på den tiden då telefonledningarna bara användes för att ringa med.

Hur snabb en anslutning ska vara för att få kallas bredband finns det ingen exakt angivelse för. I en IT-infrastrukturutredning som gjordes för några år sedan anges att bredband ska ha en överföringskapacitet på minst två megabit per sekund i båda riktningarna. Men ska man kunna utnyttja alla de bredbandstjänster som finns tillgängliga idag bör man snarare ha minst tio megabit i sitt uttag.
Idag finns det möjlighet att ha anslutning till Internet, ringa och få tv-utsändningar via bredband. Dessa tre funktioner tillsammans kallas ibland även för triple-play. För att kunna få alla tre tjänsterna med god kvalitet krävs att du är ansluten till ett ”riktigt” bredbandsnät, alltså ett nät som är byggt av fiberkabel och/eller kopparkabel kat 5E eller kat 6.
Många fastighetsägare drar sig för att bygga ett nät i egen regi. Man tror att det krävs särskild teknisk kompetens och en stor arbetsinsats.

Därför kan det kännas frestande att skriva på ett avtal där någon annan åtar sig hela paketet, både bygger nätet och förser det med tjänster. I gengäld kräver dessa operatörer ensamrätt under lång tid, upp till 25 år, på att få sälja tjänster i nätet.
Visst får man sitt bredbandsnät, men vad innehåller det? En enda leverantörs tjänsteutbud. En enda leverantörs prissättning och produktutveckling. Och detta under en lång tid framöver.
Men att äga sitt nät behöver inte innebära att man också måste ha kompetensen för att driva det. Allt fler vill ha bredband i sin bostad. Man vill ha tillgång till Internet med samma kapacitet som finns på arbetsplatsen och i skolan. En annan anledning är den snabba utvecklingen på tjänstesidan. För fastighetsägaren finns också flera positiva aspekter med en bredbandsinstallation.

Fastigheten ökar i värde och bostäderna blir attraktivare vid uthyrning/försäljning.
Dessutom finns möjlighet till effektivare förvaltning genom att utnyttja nätet för olika drifts- och övervakningstjänster.

Bredbandsnät

Måste man bygga nytt fastighetsnät, kan man inte utgå från det befintliga telenätet eller kabel-tv-nätet? Svaret på den frågan är nej.

Gamla telenät och kabel-tv-nät fungerar för anslutning till Internet med hyfsad kapacitet men pratar man bredband med hela spektrat av tillgängliga tjänster räcker inte de gamla näten till.

Ett bredbandsnät är aldrig snabbare än sin långsammaste beståndsdel. Prestandan i ett befintligt, gammalt nät blir alltså inte bättre för att man ansluter det till ett stadsnät av fiber. Ett bredbandsnät är oftast uppdelat i fyra delar.
Hur de benämns varierar något mellan olika företag i branschen, men vi använder benämningarna stamnät, områdesnät, fastighetsnät och lägenhetsnät.


Stamnät (transportnät)
Idag finns fibernät i de flesta av landets större tätorter. Aktörer som de stora energibolagen, telekomföretag, stadsnätsföretag med flera har grävt ner åtskilliga mil fiberkabel som de hyr ut kapacitet i. Fortsättningsvis kallar vi detta för stamnät. Till stamnätet kan man ansluta ett områdesnät för att få access till hela den digitala infrastruktur som finns i vårt samhälle idag.
Områdesnät (campusnät)
Ska man ansluta ett bostadsområde, en bostadsrättsförening som består av flera fastigheter eller en villaförening till stamnätet bygger man först ett områdesnät där man länkar samman de fastigheter som ingår. Man vill ha så få anslutningspunkter som möjligt till stamnätet. Är det bara en enda huskropp som ska anslutas behövs givetvis inget områdesnät.

Fastighetsnät
När områdesnätet är klart ska samtliga bostäder i respektive huskropp länkas ihop i ett fastighetsnät som sedan ansluts till områdesnätet. Varje hushåll får en unik identitet i nätet så att rätt bredbandstjänst kommer till rätt mottagare. För fastighetsnätets anslutningspunkt och för den tekniska utrustningen som styr nätet krävs att det finns ett tillgängligt låsbart utrymme någonstans i fastigheten. Vanligtvis placeras detta i källaren.
Lägenhetsnät (spridningsnät)
Oftast avslutas bredbandsinstallationen med att ett uttag dras in i varje bostad. Var detta uttag ska sitta är oftast föremål för diskussion eftersom man sällan har dator, tv och telefon i samma rum. Hur många uttag man vill ha varierar också mellan olika användare. En vanlig lösning är därför att det är upp till respektive användare att själv förse sin bostad med ett lägenhetsnät.Då kan var och en anpassa det till sina behov.
Anpassa lägenhetsnätet efter vilka tjänster du vill kunna utnyttja. Vill du ha tillgång till bredbands-tv och bredbandstelefoni, tänk på att du inte bör ansluta dem via ett trådlöstnätverk. Se principskiss för installation av lägenhetsnät.

För att kunna använda mer än ett bredbandsuttag i sin bostad krävs att man installerar någon form av aktiv utrustning, en switch eller en router, i sin lägenhet. Det gäller oavsett om man vill använda mer än en dator eller om man vill använda dator och bredbandstelefoni och/eller bredbands-tv. Sitt lägenhetsnät kan man bygga på många olika sätt beroende på vad man ska koppla in i det men det finns några grundläggande regler för vad som krävs för att det ska fungera.

Switch kopplas till bredbandsuttaget
En switch är en liten låda med flera uttag som fungerar som en liten växel. Switchen kopplar man in i bredbandsuttaget som är kopplat till fastighetsnätet. Alternativt kopplar du switchen till fiberkonverteraren om du har fiber ända fram till bostaden. Till switchen kan man sedan ansluta tv, telefon och dator.


Trådlösa nätverk är mycket populära idag men vill du kunna ansluta tv och telefon till bredbandsnätet ska du använda uttag som är kopplade via kabel till switchen. Däremot gårdet alldeles utmärkt att kombinera med ett trådlöst nätverk till datorerna. Det trådlösa nätverket kopplas då in efter switchen. Där kopplar du också in en eventuell router eller brandvägg.

Använder du ett trådlöst nätverk så var noga med säkerheten. Ändra förinställningarna så att de är anpassade för ditt nätverk, annars kan vem som helst som finns i närheten utnyttja det.
Ett fast lägenhetsnät byggs med datakabel.


Fler användningsområden för fastighetsnätet
Ett bredbandsnät har fler möjliga användningsområden än att förmedla tjänster till hushållen i fastigheten. När man installerar ett fastighetsnät bör man därför noga tänka efter om man ska dra fram kabel till ytterligare punkter i fastigheten.


Larm, porttelefoner, elektronisk anslagstavla, elektronisk tvättstugebokning, utrustning för avläsning av individuell förbrukning av vatten, el och värme är andra användningsområden för fastighetens bredbandsnät liksom fjärrövervakning av ventilationssystem, undercentraler och annat som hör till förvaltningen.

Drar man lite extra kabel i samband med nätinstallationen kan man sedan ansluta styr och reglerutrustning i takt med att man byter till ny och modern utrustning i fastigheterna. Självklart kan man också bygga ut sitt fastighetsnät vid ett senare tillfälle men oftast blir det dyrare.


Lägenhets eller villa/radhus nät

Vid installation av lägenhetsnätet, så är det bara kopparkablar som gäller, kategori 5E ellerkategori 6. Har man byggt fastighetsnätet av fiber måste en konverterare sättas mellan fibernätets avlämningspunkt i lägenheten och själva lägenhetsnätet. 
Hur lägenhetsnätet ska se ut beror mycket på vilka bredbandstjänster man vill kunna använda. Fundera igenom var du vill ha uttag och anlita sedan en fackman för själva installationen. Då blir både dragning och kontaktering gjord på ett riktigt sätt. Kontaktdonen är av typ RJ45 som är den typ som oftast används för anslutning av datorer till nätverk.
Små trådlösa nätverk för hemmabruk är ganska vanliga idag och ett alternativ till att dra ett kopparnät i din bostad. Vill du kunna se på tv via bredbandsnätet rekommenderar vi dock en fast anslutning. Trådlösa nät kan också störas om det finns många sändare i närheten.

För att kunna utnyttja fler än ett uttag i lägenheten krävs någon form av switch. Switchen kopplas in direkt i bredbandsuttaget eller fiberkonverteraren, därefter kopplas den utrustning som du vill använda bredbandsnätet till in i switchen.
Här nedan finner du några olika lösningar på installationen av kablar och utrustning i lägenheten eller villan/radhuset.

Hämta nedanstående skiss i PDF format här

koppar eller fiber?

Vad ska man välja 

Ja, det beror på vilken del av nätet vi pratar om och hur det ser ut där nätet ska byggas. Och för att bara direkt förtydliga det här med kopparkabel så pratar vi om ett nyinstallerat kopparnät av kategori (kat) 5E eller 6, inte ett befintligt telefonnät av koppar. Standarden kat 5E är en vidareutveckling av kat 5. Finns det ett nät av kat 5 i fastigheten fungerar det utmärkt.

Stamnäten består alltid av fiberkabel. Stamnäten är våra digitala motorvägar där trafikgenomströmningen är stor och där vi samsas med trafikanter från en mängd olika ställen.Även ett områdesnät bör byggas med fiber.


Fiber har obegränsad kapacitet
Det går alldeles utmärkt att bygga med fiberkabel ända in i bostäderna. Installationen avslutas då med en fiberkonverterare eftersom man behöver en kopparanslutning till dator, telefon och tv. Med fiber ända fram till slutanvändaren får man maximal prestanda och en installation som är helt framtidssäker. Fiberkabel har lång livslängd och ger mycket liten miljöpåverkan.


Koppar alternativ för fastighetsnät
Koppar kan vara ett alternativ till fiberkabel i fastighetsnätet om avståndet inte överskrider 90 meter från nätets bortersta del till anslutningspunkten till områdesnät eller stamnät. Med nuvarande teknik är 100 meter det maximala avståndet för en kopparkabel om man vill ha fullgod prestanda men man behöver avsätta några meter kabel att använda till anslutningen, den så kallade patchningen. Därför är 90 meter ett bra riktmärke.


Något man ska tänka på när man installerar kopparkabel är att man måste bygga fler utrymmen för accesswitchar i en större fastighet.


Med fiber räcker det med en eftersom fiberkabeln saknar den avståndsbegränsning som kopparkabel har. Största anledningen till att man väljer koppar framför fiber i ett fastighetsnät är att ett kopparnät är billigare.

Idag pratar man om två olika standarder för kopparkabel, kat 5E och kat 6. Kat6 har högre prestanda och ett något större användningsområde, som inte kat 5E klarar lika bra.

Kostnadseffektiv fiberlösning
Ericsson har utvecklat två fiberkabelsystem, Micronet och Ribbonet, som både håller kostnaden nere och ger stor flexibilitet vid en framtida utbyggnad. Kanalistionen installeras separat, därefter blåser man in fiberkabel med ett särskilt blåsverktyg. Kapaciteten är hela 100 meter fiber per sekund. Eftersom man när som helst kan blåsa in mer fiberkabel i kanalisationen behöver man inte installera mer fiberkapacitet än vad som krävs för det antalet användare som är aktuellt vid installationstillfället.

En uppgradering görs sedan enkelt vid behov.


En rad finesser håller installationstiden och därmed kostnaden nere:
• snabbaste blåsfibertekniken på marknaden
• förkontakterad kabel kan användas för snabbare installation hos slutanvändaren
• antalet skarvpunkter minimeras och minskar därmed tidsåtgången för fibersvetsning



Viktigt vid all installation
Anlita alltid en certifierad leverantör som lämnar lång garanti på installationen. Felaktig hantering av kabeln under installationsarbetet kan till exempel ge problem som märks först långt efter att nätet driftsatts. För både fiber- och kopparkabel finns instruktioner från tillverkaren hur de får hanteras. Dessa måste ovillkorligen följas, annars kan nätets prestanda försämras avsevärt.


Frågor och svar

Vad är det som avgör om det ska installeras ett oskärmat eller skärmat spridningsnät? 

Svar: Det finns tyvärr inga normer eller standarder som anger detta. Det som avgör är kvaliten på elinstallationen, byggnadens jordpotentialutjämningssystem samt säkerhetsaspekterna för datanätet. Generella riktlinjer kan då vara: Oskärmade nät är lämpliga då elinstallationen är av äldre modell, dvs. 4-ledar typ, och när övriga störkällor är ringa, t.ex. i kontorsfastigheter. Skärmade nät är lämpliga då det finns höga krav på störningstålighet, t.ex. i sjukhus eller i industrier förutsatt att elinstallationen är av modern 5-ledar typ. Detta behövs för att undvika vagabonderande jordströmmar i datakabelns skärm. Nya byggnader har i regel potentialutjämning inbyggd från början vilket borgar för att skärmade nät kommer fungera väl. I äldre byggnader finns ingen potentialutjämning inbyggd och då är det lämpligast att välja oskärmade nät.

Vad händer om koppar datakabeln är längre än 90 meter i ett spridningsnät?

Svar: Eftersom spridningsnätet är generellt för både tele och datatrafik så är det den mer krävande datatrafik som sätter längdbegräsningen. Vid längre sträckor än 90 m kan viss datatrafik, tex Ethernet, sluta att fungera pga att dämpningen blir för stor. Ett annat problem som uppstår är att det inte går att mäta in nätet eftersom testinstrumentet ger FAIL om längden är över 90 m eller om dämpningsvärdet är för högt. Den maximala länk-längden på 90 m är standardiserad i SS-EN 50713-1. Ansluter vi 5 m kablage i var ände så får vi en 100 m kanal.

Vilka kategorier definieras för tvinnad parkabel ISO 11801 och EN 50173-1?


Svar: Följande kategorier definieras: Kategori 5, överföring upp till 100 MHz
Kategori 6, överföring upp till 250 MHz
Kategori 7, överföring upp till 600 MHz

Vad händer om jag böjer datakabeln mer än den föreskrivna böjradien?


Svar: Alla plaster åldras även en mantel på en kabel. Har du böjt kabeln mer än tillåtet så ökar risken för att plasten spricker när kabeln åldras. Även kabelns elektriska egenskaper påverkas om den böjs för mycket och speciellt vid upprepade tillfällen. Detta kan leda till att inmätningen ej blir godkänd.

Vid förläggning gäller att minsta böjradie är lika med 8 ggr kabelns ytterdiameter eftersom HELA kabelsträckan utsätts för böjpåkänningen, tex en skarp böj i ett VP-rör, samtidigt som den utsätts för dragpåkänning. Vid engångsböjning av kabeln, tex i en apparatdosa, gäller att minsta böjradie är lika med 4 ggr kabelns ytterdiameter. Du får alltså böja kabeln mer vid enstaka böjning.


Bygga med koppar eller fiber, vad ska man välja?


Svar: Ja, det beror på vilken del av nätet vi pratar om och hur det ser ut där nätet ska byggas. Och för att bara direkt förtydliga det här med kopparkabel så pratar vi om ett nyinstallerat kopparnät av kategori (kat) 5E eller 6, inte ett befintligt telefonnät av koppar. Standarden kat 5E är en vidareutveckling av kat 5. Finns det ett nät av kat 5 i fastigheten fungerar det utmärkt.

Stamnäten består alltid av fiberkabel. Stamnäten är våra digitala motorvägar där trafikgenomströmningen är stor och där vi samsas med trafikanter från en mängd olika ställen. Även ett områdesnät bör byggas med fiber.

Fiber har obegränsad kapacitet Det går alldeles utmärkt att bygga med fiberkabel ända in i bostäderna. Installationen avslutas då med en fiberkonverterare eftersom man behöver en kopparanslutning till dator, telefon och tv. Med fiber ända fram till slutanvändaren får man maximal prestanda och en installation som är helt framtidssäker. Fiberkabel har lång livslängd och ger mycket liten miljöpåverkan.

ROT-avdraget

Propositionen om ROT-avdraget nu tillgänglig

Den 12 mars skickade regeringen ROT-propositionen till lagrådet som skall undersöka förslagen ur juridisk mening. Den 18 mars var Lagrådet klara med sina synpunkter. De hade endast synpunkter av förtydligande art. Propositionen antogs av riksdagen den 13 maj. Hela propositionen kan du läsa om du klickar här ovan.

Här följer i korthet väsentliga delar ur propositionen.

Lagen innebär att ROT-avdrag förs in i nuvarande system för skattereduktion för hushållstjänster (RUT). Regeringen kallar det HUSavdrag. Det innebär att den som vill genomföra reparationer, om- eller utbyggnader och/eller underhåll av ett småhus, ägarlägenhet eller en bostadsrätt får en skattereduktion med 50 procent av underlaget, dock med max 50 000 kronor per år och individ.

Underlaget kommer dock att omfatta såväl ROT-arbeten som nuvarande RUT-arbeten (städning m m). Underlaget för skattereduktion utgörs av arbetskostnaden.

Skattereduktionen kopplas till individen på samma sätt som RUT-tjänster. Det är ägaren av ett småhus eller en ägarlägenhet eller innehavaren av en bostadsrätt som kan få skattereduktion för ROT-arbeten. Eftersom skattereduktionen enligt RUT-lagen är kopplad till individen och inte till fastigheten innebär detta att två delägare till exempelvis ett småhus kan få skattereduktion med sammanlagt 2 x 50 000 kronor per år, det vill säga 100 000 kronor per år.

Det finns inga begränsningar i hur många ägare en bostad kan ha eller hur stor ägarandel som krävs. I princip har varje ägare oavsett andel rätt till fullt avdrag (kalkylen som du själv kan fylla i på vår hemsida är dock begränsad till 1 eller 2 delägare, vilket är den vanligaste ägarbilden).

Fakturamodellen – köparen får skattereduktionen direkt

De ändringar som införs fr o m 1 juli vad gäller betalning av utfört arbete och erhållande av skattereduktion innebär följande: Utföraren (företaget) skall endast fakturera kunden överenskommet belopp inklusive moms minus beräknad skattreduktion (hälften av arbetskostnaden).

Exempel:

Din offert från företaget 100.000 kr
Varav material m m 30.000 kr
Underlag för skattereduktion (arbetskostnad) 70.000 kr
Skattereduktion 35.000 kr
Du betalar 65.000 kr till företaget och företaget erhåller 35.000 kr från skatteverket.

Företaget begär utbetalning av skattereduktionsbeloppet från skatteverket (när kvitto på betalning finns).

För att i möjligaste mån säkra upp för företaget att inte kunden redan nått taket för skattereduktion införs en möjlighet för kunden att hos skatteverket begära ett ”särskilt meddelande” om den totala preliminära skattereduktionen som dittills tillgodoräknats under året, som kan lämnas till företaget som skall utföra arbetet.

Fakturamodellen kommer att fresta på företagens likviditet och kan därför komma att resultera i att företag i högre omfattning kommer att begäradelbetalningar och korta betalningstider för att kunna begära ut skattereduktionen löpande från skatteverket.

Du måste också lämna ett antal uppgifter till utföraren för att denne skall kunna erhålla belopp motsvarande skattereduktionen från skatteverket. De uppgifter du skall lämna är:

Personnummer
småhusets, ägarlägenhetens respektive bostadsrättens beteckning samt, för det fall ROT-arbetet gäller bostadsrätt, uppgift om föreningens eller bolagets organisationsnummer eller motsvarande (identifikationsuppgift som motsvarar organisationsnummer för det fall att föreningen eller bolaget finns i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet)
Mer om vilka uppgifter du ska lämna och formulär för detta kommer skatteverket att ta fram.

Vilket ROT-arbete skall kunna ge skattereduktion?

Vilka bostäder?

Småhus
Bostadsrätt
Ägarlägenhet
För att omfattas av skattereduktionen ska ROT-arbetet avse ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen ska likställas med ägare (t ex tomträttsinnehavare). ROT-arbete som avser en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt omfattas också av skattereduktionen under förutsättning dels att lägenheten innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion, dels att arbetet utförs i lägenheten och är sådant som bostadsrättshavaren svarar för.

Den avgränsning som föreslås innebär därmed att bostäder som upplåtits med hyresrätt eller som arrenderas inte omfattas av skattereduktionen för ROT-arbete. Inte heller kooperativa hyresrätter omfattas.

RUT-avdrag kan göras även för arbete i förälders hushåll. Detta gäller inte ROT-arbeten om inte den som begär skattereduktionen äger eller innehar förälderns bostad.

ROT-avdrag kan även erhållas för bostad inom EES-områden (Europeiska Ekonomiska Unionen).

Lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas också av möjligheten att få skattereduktion (dessa är äldre upplåtelseformer som liknar bostadsrätt).

Vilka åtgärder?

Arbete i form av reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) omfattas av skattereduktionen. Som ROT-arbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på maskiner och andra inventarier eller installationer. Som ROT-arbete räknas inte heller det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting.

Om- och tillbyggnad av ett småhus för vilket någon fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen om kommunal fastighetsavgift räknas inte som ROT-arbete.

Exempel som ger avdrag

Ommålning samt byte av golv, tak och väggmaterial.

El och VVS arbeten inne i lägenhet eller småhus.

Uppförandet av t.ex. ett garage som är ihopbyggt med ett befintligt hus bör ses som en om- och tillbyggnad.

Markarbete som typiskt sett ingår är i första hand markarbeten för reparation och underhåll av el-, vatten- och avloppsledningar i direkt anslutning till byggnaden. Dränering kan därmed anses ingå liksom ledningar för elektricitet eller elektronisk kommunikation samt anläggningar för värmeförsörjning.

Markarbete vid borrning för jord- eller bergvärme anses ingå, liksom arbete med borrning eller nedgrävning av brunn om vatten dras in i ett bostadshus. Dessa former av markarbete bör anses ske i direkt anslutning till byggnaden under förutsättning att elektriciteten, värmen, vattnet etc. är avsett att tillföras byggnaden samt att arbetet utförs på den tomt som bostaden är belägen på.

Exempel som INTE ger avdrag

Arbete för att tillverka måttbeställda inventarier såsom köksluckor och dörrar och som utförs i det tillverkande företagets lokaler.

Arkitektarbete eller motsvarande.

Nybyggnation (varken bostadshus, fristående garage eller komplementhus). På om- och tillbyggnad av småhus knyts nybyggnadsregeln till att endast omfatta byggnader för vilka fastighetsavgift tas ut. Det innebär i praktiken att husen måste vara äldre än 5 år för att avdrag skall medges.

Service på maskiner och andra inventarier.

Kostnader för maskiner (däremot arbetskostnaden) vid t ex grävnings- och borrningsarbeten.

Bostadsrätter och ägarlägenheter:
Ledningar för vatten, el och avlopp som är inbyggda i husets stomme
Balkongbygge
Inglasning av balkong
Stambyten
Utsidan av fönster och dörrar

Radhus, kedjehus och andra småhus i bostadsrättsform:
Yttre underhåll (t ex byte tak)
Altanbygge


Om man fått annat bidrag eller försäkringsersättning (undantaget om bidraget uttryckligen avser material)

Vad är ett småhus

Vad som avses med småhus följer av fastighetstaxeringslagen. Där betecknas småhus som en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Komplementhus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad kan höra till en sådan byggnad. Arbeten på småhus med värde under 50 000 kronor skall också omfattas trots att de enligt fastighetstaxeringslagen inte anses ha något värde.

Vad sa skatteverkets expert i en chatt med DNs läsare?

Läs frågor och svar från en chatt-session på DN.se med Pia Blank Thörnroos, skatteverket. Länk till DN

Mer information om vad som omfattas hittar du hos Skatteverket