Frågor och svar

Vad är det som avgör om det ska installeras ett oskärmat eller skärmat spridningsnät?

Svar: Det finns tyvärr inga normer eller standarder som anger detta. Det som avgör är kvaliten på elinstallationen, byggnadens jordpotentialutjämningssystem samt säkerhetsaspekterna för datanätet. Generella riktlinjer kan då vara: Oskärmade nät är lämpliga då elinstallationen är av äldre modell, dvs. 4-ledar typ, och när övriga störkällor är ringa, t.ex. i kontorsfastigheter. Skärmade nät är lämpliga då det finns höga krav på störningstålighet, t.ex. i sjukhus eller i industrier förutsatt att elinstallationen är av modern 5-ledar typ. Detta behövs för att undvika vagabonderande jordströmmar i datakabelns skärm. Nya byggnader har i regel potentialutjämning inbyggd från början vilket borgar för att skärmade nät kommer fungera väl. I äldre byggnader finns ingen potentialutjämning inbyggd och då är det lämpligast att välja oskärmade nät.

Vad händer om koppar datakabeln är längre än 90 meter i ett spridningsnät?

Svar: Eftersom spridningsnätet är generellt för både tele och datatrafik så är det den mer krävande datatrafik som sätter längdbegräsningen. Vid längre sträckor än 90 m kan viss datatrafik, tex Ethernet, sluta att fungera pga att dämpningen blir för stor. Ett annat problem som uppstår är att det inte går att mäta in nätet eftersom testinstrumentet ger FAIL om längden är över 90 m eller om dämpningsvärdet är för högt. Den maximala länk-längden på 90 m är standardiserad i SS-EN 50713-1. Ansluter vi 5 m kablage i var ände så får vi en 100 m kanal.

Vilka kategorier definieras för tvinnad parkabel ISO 11801 och EN 50173-1?


Svar: Följande kategorier definieras: Kategori 5, överföring upp till 100 MHz
Kategori 6, överföring upp till 250 MHz
Kategori 7, överföring upp till 600 MHz

Vad händer om jag böjer datakabeln mer än den föreskrivna böjradien?

Svar: Alla plaster åldras även en mantel på en kabel. Har du böjt kabeln mer än tillåtet så ökar risken för att plasten spricker när kabeln åldras. Även kabelns elektriska egenskaper påverkas om den böjs för mycket och speciellt vid upprepade tillfällen. Detta kan leda till att inmätningen ej blir godkänd.

Vid förläggning gäller att minsta böjradie är lika med 8 ggr kabelns ytterdiameter eftersom HELA kabelsträckan utsätts för böjpåkänningen, tex en skarp böj i ett VP-rör, samtidigt som den utsätts för dragpåkänning. Vid engångsböjning av kabeln, tex i en apparatdosa, gäller att minsta böjradie är lika med 4 ggr kabelns ytterdiameter. Du får alltså böja kabeln mer vid enstaka böjning.


Bygga med koppar eller fiber, vad ska man välja?


Svar: Ja, det beror på vilken del av nätet vi pratar om och hur det ser ut där nätet ska byggas. Och för att bara direkt förtydliga det här med kopparkabel så pratar vi om ett nyinstallerat kopparnät av kategori (kat) 5E eller 6, inte ett befintligt telefonnät av koppar. Standarden kat 5E är en vidareutveckling av kat 5. Finns det ett nät av kat 5 i fastigheten fungerar det utmärkt.

Stamnäten består alltid av fiberkabel. Stamnäten är våra digitala motorvägar där trafikgenomströmningen är stor och där vi samsas med trafikanter från en mängd olika ställen. Även ett områdesnät bör byggas med fiber.

Fiber har obegränsad kapacitet Det går alldeles utmärkt att bygga med fiberkabel ända in i bostäderna. Installationen avslutas då med en fiberkonverterare eftersom man behöver en kopparanslutning till dator, telefon och tv. Med fiber ända fram till slutanvändaren får man maximal prestanda och en installation som är helt framtidssäker. Fiberkabel har lång livslängd och ger mycket liten miljöpåverkan.